Ungdomslag som upphört

Vårt första tjejlag, F76, gör sitt första mål. Bollen är på väg att sakta rulla in vid stolpen på en av sjumannaplanerna utanför Slottsskogsvallen.

F76:orna i Stigbergsskolans gympasal i november 1987. Foto: Luis Carlos Baranowski.

76:orna var vårt allra första flicklag, tränades av en ung entusiast, Robert Schultes. Startade 1987 och klarade sej ett par år men föll på bristande föräldrauppbackning och njugga motståndare: tjejerna skulle ut till Styrsö, det kom för få bilar så de missade rätt båt vid Saltholmen, jäktade över hela ön till matchen, kom bara en kvart för sent men motståndarna hade gjort avspark och vunnit på w.o., ställde gärna upp för match men vägrade godkänna den som officiell seriematch!

Så vi blev uteslutna och kort därefter lades laget ner.

Juli 1992. Gillis till vänster, Ralph till höger.

Ralph Ohlson och Gillis Åström drev det här laget under många goda år. 1988 spelade F79 sina första matcher. 1991 kom de tvåa i Sting Cup. Om detta berättade ledarna i MBK-Bladet så här:

Via gruppspel, kvartsfinal och semifinal lyckades våra tjejer ta sig till final mot KFUM Oslo, efter bra spel och stor dramatik. En dramatik som bl.a. innehöll straffsparksläggning - och vi som aldrig ens övat straffsparkar på träning. I finalen tog vi tidigt ledningen, men KFUM Oslo kvitterade precis innan pausvilan. I slutskedet av matchen gjorde de så 2-1 och 3-1 vilket blev slutresultatet. KFUM Oslo var en klar sevärdhet. De spelade en fantastiskt fin fotboll och hade på sina sju matcher i turneringen målskillnaden 69-3!

Året efter spelade F79 Gothia Cup.

När laget upphörde 1994 fortsatte några av tjejerna i Högsbo.

Måndag 19 juli 2004 lämnade vårt F89-lag Landvetter och gav sej ut på en riktig långresa. De flög till Manchester för att delta i Umbro International Cup, en turnering med 450 lag från 24 nationer, Englands i särklass största cup.

Vidar Holthe startade 1998 ett kombinerat tjej- och pojklag, P/F89. Två år senare utkristalliserades ett rent tjejlag som Vidar ledde tillsammans med Kjell Bögvad. 2003 deltog de i både seriespel och Gothia, och då kom Håkan Andrésson in i tränarstaben.

Om F89:ornas öden och äventyr kan ni läsa i de årsredogörelser och de nyhetssidor som finns inscannade på avdelningen Dokument.

Startade 2003 men kom aldrig igång på allvar.

Fotot med ledarna Pontus Gjertsson och Anna Ahlsell togs på Klingners 18 september.

P75 med MBK:s första ungdomscupsbuckla, vunnen i Mölnlycke 1984.

Pojkar födda 1975 var vårt första fungerande knattelag i Nya Masthugget. Som 9-åringar vann de en cup, Tärningen Cup i Mölnlycke, och klarade sej bra i många turneringar, inte minst inomhus. 1984 var deras stora år. Då vann deras lag 1 även sin serie och kom bland de sex bästa i Arbetets 9-årsturnering.

Huvudtränare var brasilianaren Luis Carlos Baranowski (uppfödd i Belo Horizonte), två av lagets stjärnor hans tvillingsöner Alexander och Sebastian. De blev efter MBK-tiden bl a Gothia-vinnare med Västra Frölundas starka 75:or (Thomas Rosenqvist hette en av de bästa i laget, en blivande publikälskling var Hasse Blomqvist).

På bilden här ovanför är assisterande tränaren Mats Klämm den vuxne. Sebastian och Alexander är etta och trea från höger i främre raden. Jens Johansson hette en annan av lagets stjärnor (han i mössan, väl?).

Som så många andra MBK-lag klarade P75 bara ett år i 11-manna. De var helt enkelt för få. Laget lades ner efter spelåret 1989.

76:orna hade Jonny Vandling som tränare och eldsjäl. Han gick sorgligt nog bort redan 2001. Jonny gjorde klubben stora tjänster både som spelare och ledare. Här ovanför står han längst till vänster, på andra kanten finns kollegan Kurt.

Lagets stjärna under de fyra första åren hette Kalle Corneliusson, tredje huksittande pojk från vänster. 1986 kom han med i All Star Team i Skogens stora cup för stans alla tioåringslag. Sen gick han till GFF.

- Han var för bra för oss, sa tränare Jonny om den lille ettrige lintotten. Som sen gick till ÖIS och så småningom till AIK. Sen hade han en proffsperiod i Italien. Kalle spelade i både pojk-, junior- och U21-landslagen, för att inte tala om A-landslaget. Där gjorde han t.o.m. 2002 nio matcher.

P76-laget startade 1983, lades ner 1989. Truppen var för liten för att klara 11-manna. Englandstrippen var höjdpunkten under lagets sex år. Tränare Jonny skrev så här om den i MBK-Bladet:

I slutet av januari beslutade vi att göra en resa till England i början av september. Det var bara att börja sälja lotter, så vi fick ihop de c:a 25000:- som kalaset skulle kosta.

Vårsäsongen blev ömsom vin ömsom vatten. Killarna hade lotter och England i huvudet. 3/9 gick färden mot London. Allt blev lyckat med shopping, fotbollsmatch West Ham-Liverpool, loppmarknad o. Madam Tussauds vaxkabinett.

Bilden togs av Luis Carlos Baranowski i Stigbergsskolans gymnastiksal 1984.

Startade vintern 1984/85 som eget lag med Per Wikberg som tränare och sonen Calle som målspottare. Calle hamnade redan som tonåring i GAIS' fotbollssektions styrelse. Efter serien 1990 lades laget ner men hade då samma år hunnit bli MBK:s första lag genom tiderna att delta i Gothia Cup - där de vann premiärmatchen!

Fotot är taget av Luis Carlos Baranowski och är från 1987. Tränaren till vänster heter Göran, Per Wikberg står längst upp till höger, vänstraste pojken i mittraden är Calle W.

Vinnarna av ÄIK Cup i Älvängen 1990. Fr v Victor Jokinen, Walter Gustafsson, Oskar Ekström, Erik Flodstrand, Christopher Löfvenholm, Torbjörn Sandblad, Henrik Fridén, Robert Löfvenholm, Andreas Fetscher och tränaren Håkan Sandblad. Foto: Lasse Flodstrand.

Håkan Sandblad var huvudtränare från starten 1984 tills laget upphörde efter serien 1992. De flesta gick då till Azalea, i kölvattnet på 4-5 man som länge velat träna mer och hårdare, inte bara kicka och ha kul en gång i veckan som majoriteten var nöjd med.

Pelle Hagberg och Lasse Flodstrand var i tur och ordning assisterande.

Mittfältaren Victor var en stor talang men blev aldrig den senior han hade talang att bli. Torbjörn Sandblad nådde distriktslaget, Västra Frölundas juniorlag, Mossens div 3-lag och till slut MBK:s A-lag. Där spelade även Erik som kom dit via Guldheden och Norrstrand i fyran. Den tredje A-lagsspelaren från 78:orna blev målvakten Henrik som faktiskt gjorde ännu fler matcher som vänsterback.

En annan av lagets bästa spelare, Daniel Dahl som ibland förstärkte 79-laget, blev med tiden landslagsman och svensk mästare - i innebandy där han representerade Pixbo.

78:orna deltog i både Gothia och Dana Cup i Hjörring utan nämnvärd framgång. En större turnering vann de - ÄIK Cup inomhus där Torbjörn Sandblad avgjorde i sudden death. 

En kuriositet: Sören Börjesson coachade Nordhemsskolan till en andraplats i skol-DM 1992 - med nio P78:or från MBK i laget.

Fler 78-bilder finns i profilartikeln om Håkan Sandblad. 

Här är 79-laget ett par år gammalt. Ledarna är Lasse Johansson och Ubba Nyman. Stående fr v Eskil Lindberg, Oskar Nyman, David Ryffé, Kalle Ryberg och Mattias Merking. Knästående Marcus Olsson, Nico Antoniades, Daniel Abdelkvin, Fredrik Hansson, Dennis Tauson och Staffan Sandblad.

Ubba Nyman och hennes medhjälpare gjorde 79:orna till ett av MBK:s bättre ungdomslag genom åren. De började som eget lag 1986. I tolvårsåldern växte truppen explosionsartat då Argos lag lades ner och tio spelare gick till oss.

P79 seriespelade så högt som i Klass 2, de kom trea i Dalecarlia Cup i Borlänge 1989 och nådde A-slutspel i Gothia Cup (sjumanna 1991). Bland annat.

Många av spelarna hamnade så småningom i MBK:s A-lag, ibland efter gästspel i andra klubbar: Jesper Berg, Roy Domgren, Pascal Susini, Erik Vikengren, Staffan Sandblad, Mattias Merking, Jonas Albinsson och någon till. Tidigt 1996 stod laget plötsligt utan tränare. En del spelare valde att spela i A-laget, några bytte klubb och resten lade av. Så var den sagan över.

Ett tidigt 80-lag, från deras andra år, 1988, då Greger Johansson var tränare. Under det året tog Tommy Martinsson över detta lag där Jimmy Bengtsson var stjärnan. Hela P80 gick så småningom över till Azalea.

Fanns 1989-90 med Anders Wessman som tränare.

Ännu ett lag som rätt snart hamnade i Azalea - lades ner när tränaren Lennart Boo fick jobb på annan ort.

P84 efter sin första träning hösten 1991. Fr v David Akelius, Peter Sandblad, Max Enskog, Niklas Davidsson, Moein Khossravi, okänd äldre kompis, Paul Stubbe, Tor Härnqvist och en äldre kompis till.

Det här är tidernas mest framgångsrika MBK-lag som från första början tillhörde eliten i Göteborg (de drog igång 1991). P84 är det enda av klubbens lag som spelat i Klass 1 som de vann ett år. Det var i ärlighetens namn ett år då distriktets bästa klubbar satsade på Juniorallsvenskan. Fast i DM fick vi chansen att mäta oss med dem och slog faktiskt ut Blåvitt.

Det skedde under de fem samarbetsåren med Skogen under namnet Masthugget/Skogen från 1998. Det var då vi kvalificerat oss för Klass 1 och insåg att vi hade en alldeles för tunn trupp. Det hade också Skogen, fast i Klass 3. Men i deras trupp fanns också många duktiga spelare som visade sej komplettera våra perfekt. Detta lyckade samarbete kom att ge oss både stora framgångar och stans största juniortrupp, 55 man som mest! 2001 vann vi både Klass 1 och 2 men inte Klass 3 - som vi inte ville vinna eftersom det skulle ha krävt förstärkning från de bättre lagen.

Bo Davidsson och Hasse Stubbe drog igång laget; 1994 efterträddes Hasse av Håkan Sandblad. Johan Andersson var tidigt materialare och administratör. Inför Pojkallsvenskan engagerades Paul Clippert med meriter från Västra Frölundas P84 som huvudtränare. Efter sammanslagningen med Skogen kom Hans Vannestål, P O Tjäder och Mats Hultberg att ingå i ledarstaben.

Totalt under alla år vann 84-orna ett 30-tal cupsegrar utomhus och inomhus. Största meriterna var ändå en tredjeplats i Gothia Cup (tillsammans med Dynamo Kiev!) 1996, tre DM-finaler varav en segerrik (2000), spel i Pojkallsvenskan 2000, en femteplats i inne-SM för 15-åringar 1999.

De spelade Gothia åtta gånger, gick till A-slutspel samtliga år (de två sista åren, 2001 och 2002, i B18 och B19). Tre distriktslagsspelare fick de under de fem årens samarbete med Skogen; en av dem, Martin Dohlsten, spelade rent av i P86-landslaget under 2001. De två andra var Martin Vannestål (84:a) och Kristoffer Kricke Hultberg (85:a). En tjej, Ilene Löfvenholm, spelade med detta pojklag några år när det var nytt; hon blev sedan distriktslagsspelare för Azalea.

Drygt tjugo P84:or kom att spela A-lagsfotboll i Masthugget eller Skogen. Att många rätt snart valde att lämna Hugget berodde helt enkelt på att de hade högre ambitioner än sexan.

Och Mathias Matte Ranégie, lagets stora stjärna fram tills han lade av 2000, blev så småningom allsvensk skyttekung, landslagsman och utlandsproffs.

Hemsidan 6 februari 2002: 

Masthugget/Skogen lyckades för bra

"Clippert-lagen" stoppar samarbete i J18.

Masthugget/Skogens juniorsamarbete har lyckats för bra! Någon annan förklaring finns knappast till att Göteborgs Fotbollförbund har infört en ny regel som fr o m i år förbjuder sammanslagna lag i Klass 1 för J18 och Pojkar/Flickor 16 år. MBK/Skogen kan få dispens för sitt J18-lag även i år - men sen är det stopp för alla som vill samarbeta över klubbgränserna för att ge elitföreningarna konkurrens.

Våra 83/84:or vann ifjol Klass 1. Slog dessutom ut Blåvitt ur DM. 2000 tog 84:orna hem Klass 1 och dessutom Aftonbladet Cup (= DM). Tydligen har detta varit svårt att smälta för någon eller några. Att våra spelare varit svårvärvade och att vi dessutom fått fram en landslagsman (som skulle kunna ge en storklubb tipselitpengar) gjorde knappast saken bättre. Påtryckningar bakom kulisserna måste vara skälet till att Förbundets tävlingskommitté nu fattat detta märkliga beslut. Det är helt klart exemplet Masthugget/Skogen som inte ska få upprepas - det finns nämligen inget annat fall av segerrikt samarbete i de aktuella åldersklasserna de senaste åren.

I vårt fall hade antagligen nedläggning av både MBK:s och Skogens 84-lag blivit alternativet för tre, fyra år sen. Av våra 55 juniorer i seriespel ifjol hade troligen högst tio spelat seriefotboll om vi inte tillåtits slå ihop våra påsar. Låt oss döpa den nya regeln till Lex Clippert, Clippert-lagen, efter vår framgångsrike tränare. Vilken hedersbevisning! Att vara orsaken till en särskild regel för att hindra nya friska ideer som breddar göteborgsfotbollen!

Mer text och bilder om P84 finns på de sidor vi länkat till härovanför! 

En av de bästa 84-årgångarna, Masthugget/Skogen 1999, här i skogentröjor, ungefär den trupp som kom femma i inomhus-SM för 15-åringar.

Översta raden fr v Alex Hansson, Michelle Hansson, Calle Lundberg, Edvin Boije, Martin Vannestål, Dennis Johansson och Matte Ranégie. Främre raden: Julian Kronqvist, Peter Sandblad, Albin Tjäder, Tor Härnqvist, Niklas Davidsson, David Akelius och Moien Khossravi.

P85:orna plåtade 1993.

Paul Karlsson och Christian Lindström tränade detta lag från 1992; en vacker sommardag 1996 tog de med sej laget över till Azalea, utan att meddela någon i MBK!

Under 84:ornas och 86:ornas samarbetsår med Skogen hade vi ett rent 85-lag i inomhusspelet.

September 2004, P86 på Heden. Stående till vänster Andreas von Sydow, framför honom Peter Stenberg som bredvid sej har MBK:s blivande A-lagsspelare Viktor Eklund.

Hann egentligen aldrig etablera sej innan det lades ner.

88:ornas allra första match 2 maj 1995, utan synliga ledare.

Från vänster till höger i översta raden: Peter Davidsson, Allan Lindahl, Filip ? och Nicholas Ranégie. Främre raden: Hugo Lindberg, Christian Riise, Johan Zetterlund.

Ett riktigt kompisgäng som faktiskt är det enda MBK-lag som hållit ihop från 7 till 18 år utan det minsta samarbete med någon annan klubb. Under de allra flesta av dessa många år var det Mikael Brodin och Roger Zetterlund, dessa två legendariska MBK:are, som skapade glädje, ordning & reda och god fotboll. Andra viktiga ledare var var bl a Esad Dari och Bosse Davidsson.

Ett av våra bästa ungdomslag blev de. De vann flera cuper. Bifrost Cup 1998 var den första, Alehallen Cup 2002 den sista. 1999 gick de till A-slutspel i Gothia Cup och det har bara fem andra MBK-lag gjort. 2006, sitt sista år, upprepade de bedriften, då som vårt J18-lag.

Många A-lagsspelare kom ur detta gäng: Johan Zetterlund och Peter Davidsson som hört till seniorernas stöttepelare under många år, dessutom Oskar Brodin, Svante Magnusson, Ranjan Lassinantti och Nicholas Ranégie. Jo, den sistnämnde är Mattes yngre bror som gjorde en strålande höst som mittback i A-laget men sen valde att ägna sin tid åt annat.

Ur Årsberättelsen 2005:

Far och son i samma seniorlag fick vi se i maj. Oskar, 17, och Mikael Brodin, 40, spelade bägge med den äran i B-laget mot Väster. Oskar gjorde flera kvalificerade räddningar och Broddan slog våra tre snyggaste passningar.

Mer bild och text om P88 finns i de länkade profilartiklarna om Roger Zetterlund och Mikael Brodin!

Hemsidan 9 oktober 2006:

En rejäl seger och tredjeplats i serien

när J18 spelade sista matchen med gänget

I lördags spelade P88-laget sin sista seriematch. Det blev vinst borta mot Kim Källströms gamla klubb Partille IF, 4-0 (2-0). En stabil seger där MBK hade det mesta av spelet. De chanser som Partille hade tog en storspelande Oskar i målet hand om.

Våra målskyttar: Svante 2, Nicholas och Yonis ett var. 

Därmed blev vi trea i serien, J18 klass 1. En mycket bra placering! Nu är det nästan slut för en MBK-epok som började för mycket länge sen, 1995.

För J18 (som gänget heter numera) återstår bara Crawford Cup i november. Sen är ungdomsspelet slut.

Truppen i Lexby i lördags: stående från vänster Mano, Mats, Yonis, Robin, Paul, Liess, Nicholas, Axel, Björn och Roger. I mitten: tränare Camilo.

(mitten) Camilo Sittande: Linus, Ali, Svante, Rany, Peter, Johan, Ranjan och Zakaria från P89-laget. Liggande: Oskar.

25 maj 2001 i Dals Ed.

Vidar Holthe startade 1998 ett kombinerat tjej- och pojklag, P/F89. Om dess öden och äventyr, hur det så småningom delades upp på ett tjej- och ett pojklag, kan ni läsa i de årsredogörelser och de nyhetssidor som finns inscannade på avdelningen Dokument.

Vidar står längst till vänster på bilden, till höger hans tränarkollega Per Sundström.

16 augusti 2000:

Övre raden fr v: Martin Härnqvist, Oliver Fetscher, Johan Tölli, Felix Molin, Albin Ljungquist, Jakob Wadstein, Sebastian Henriksson och Michael Jerkin. Undre raden: Mike Howard, Petter Warnhammar, Sebastian Arrdal, Arvid Löfquist, Emil Pettersson och John Kihlström. Liggande: Arvid Härnqvist.

P90 startades hösten 1996 i form av en brokig blandning av barn födda 1989-92 (!). Efter några inledande år knoppades först P91 av till eget lag och därefter P89. Laget kom sedan att verka obrutet under tretton år, fram till äldsta juniorklassen 2009.

Tack vare ordnad verksamhet och stabil ledning kom P90 att utvecklas till det enda livskraftiga ungdomslaget i denna årgång i vårt område. Skogen, Azalea, Argo och så småningom Sandarna tvangs lägga ned verksamheten. Det fick bl a till följd att MBK tog emot många nya duktiga spelare efter hand. Utöver undertecknad Martin Härnqvist  som följde laget hela vägen bör följande ledare nämnas: Michael Jerkin (4 år), Krister Nylander (6 år), John Dohlsten (3 år), Christoffer Ahlman (4 år), Noel Sheehy (2 år).

Framgångarna för P90 på planen var till en början mycket blygsamma. Det dröjde fem år innan det lättade. Då vann laget HällesåkerCupen

(7- manna), vilket kom att bli den enda pokalen som erövrades. Laget spelade Gothia Cup 7 gånger och lyckades gå vidare till två A-slutspel (2002 och 2007). Laget spelade Dana Cup en gång och gick även där till A-slutspel.

En nyckel till lagets stabilitet är att man lyckades locka nya spelare efter hand. Truppen var som störst uppe i 30-35 spelare och matchades i dubbla serier även i 11-manna. Listan över spelare som någon period spelade med P90 upptar mer än 120 namn... När Sandarnas P90-lag stod utan tränare inleddes ett klubbsamarbete som så småningom ledde till viktiga tillskott av duktiga spelare.

Inalles kom mer än tjugo P90-spelare att spela i MBKs A-lag! De mest profilstarka bland dessa var Behzad Kurdali, William Lindgren, Kristoffer Jonsson, Jens Rowinski och Patrik Olsson. En av de största begåvningarna, Petter Warnhammar, hann bara med en match i A-laget innan han gick vidare till IF Västers A-lag i div 4.

Annat att notera var att några spelare antog ledaruppgifter i klubben: Linus Appelgren, Carl Bradshaw-Thorell och Jesper Eriksson var ledare i  P00-P01, Roberto Lans och Brian Ström ledde P92. Linus A blev dessutom kassör.

Höjdpunkterna kan summeras så här: 

• Cup-pokalen i Hällesåker, lika överraskande som uppmuntrande.

• Kontinuerligt tillskott av duktiga ledare och spelare

• Resan till Danmark och Dana Cup

• Samarbetet med Sandarna

 Martin Härnqvist 

11 maj 2002.

P91 var under fem år ett av klubbens bästa lag, var bl a en av de sex årgångar som under 25 års Gothia Cup-spel lyckats ta sej till A-slutspel. Två rätt sorgliga notiser från hemsidan får sammanfatta P91-perioden.

13 mars 2004:

Sjutton lag från Masthugget i seriespel

men tyvärr tvingades vi lägga ner P91

Anmälningstiden till alla serier är ute och Masthugget har anmält hela 17 lag. 11-mannafotboll spelar A-lag, B-lag, juniorer 18 år, P88, F89, P89, två P90-lag och F91/82. I 7-manna deltar vi med ännu ett F89-lag samt P92, P93 och P94. Till spel i Mölndalsalliancens 5-manna har vi anmält F95/96, P95, P96 och P97.

Som ni ser blir det inget lag i P91-klassen. För första gången på många många år har klubben tvingats lägga ner ett lag. Vi har tyvärr inte hittat några som är villiga att ställa upp som tränare och då fanns till slut inget annat beslut. Flera killar återfinns redan i 90-laget, andra kanske går över till 92:orna, ytterligare spelare har redan bytt klubb. Vi önskar alla lycka till, spelarna med förhoppningen att de stannar inom fotbollen och ledarna för allt jobb ni lagt ner under alla år: Nils Winberg, Stellan och Anna Petterson och inte minst Joakim Trogen.

Nedläggningen är desto tristare som P91 varit ett av våra mest framgångsrika lag genom åren. De hade två gäng igång under förra året då de dessutom gick till A-slutspel i Gothia. Nol-cupen 2002 och 2003 var två av flera cupsegrar, P91 är också det enda MBK-lag som vunnit Tomtecupen inomhus. Bilden här nedanför är från det tillfället, i december 2001.

18 mars 2009:

En försynt, bestämd ledare har lämnat oss

Stellan Petterson avled i förra veckan efter en längre tids sjukdom. Han dog ung, skulle snart ha fyllt 45. I MBK var Stellan en försynt men bestämd man, först en mycket synlig fotbollsförälder och sedan en av de många inom idrottsrörelsen som axlade det ansvar som måste axlas av någon om inte allt ska ta slut.

P91-laget med äldste sonen Emil som stjärna stod utan ledare och då tog Stellan och hustrun Anna hand om det, med en kombination av självklarhet och tvekan. Familjen var stor och de var dessutom kyrkligt engagerade, lillkillen Elias odlade sin stora talang i ett yngre MBK-lag som också skulle följas, Emil spottade in mål även i P90.

Bägge sönerna tillhörde dessutom stans pingiselit i sina åldersklasser. Dottern Isabella spelade väl inte fotboll men ägnade sej givetvis åt något minst lika viktigt och uppmuntransvärt.

Jo, Stellan och Anna hade att göra. Men de tjänade klubben med den äran tills de flyttade till Gråbo för fyra, fem år sedan. Där föddes Nelly som nu är 2 år.

Våra tankar är hos familjen.

Frid över Stellans minne!

P91 jublar över MBK:s enda seger i Tomtecupen, 2001. Målvakten Arvid Härnqvist lyfter segerplaketten tillsammans med blivande A-lagsspelaren Patrik Pudding Olsson, trea från höger. Trean från vänster, Antin Trogen, återkom 2014 till sin moderklubb efter många år i GFF och fick efter en lyckad seniorsäsong pris som årets debutant.

Första träningen, augusti 1998 på Klingners' grus. I MBK-tröja Erik Nylén som redan som sjuåring kunde skruva vänsterhörnor direkt in i mål.

Laget startades 1998; årtusendet ut var Håkan Sandblad tränare. Helge Andersson och Anders Niklasson tog över 2000. Från 2003 till lagets sista år, 2004, ledde Johan Holmlund och Jorge Rapetti laget.

Den stora stjärnan var Erik Nylén fram tills han valde handbollen - där han under flera år har kunnat ses som målfarlig offensiv elitseriespelare i Önnered. Markus Niklasson blev med åren lovande travkusk på Åby. Petter Padellaro kom att bli P92:ornas enda bidrag till MBK:s A-lag. 2013 spelade han fyra matcher i sexan och deltog vårt framgångrika lag (semi) i Västra Cupen.

Några hemsidesnotiser:

1999:

MBK har nog några av stans minsta och mest energiska lirare i den här åldern. De har vunnit för det mesta. Mot Hammarkullen borta hade det kunnat gå riktigt illa, dvs slutat med en onödigt stor seger om inte lagledningen snabbt bytt ut de tre första målskyttarna (efter 5 sekunder, 50

sekunder och 2’30). Så det blev 7-4 till slut. Lagom!

2001:

I augusti mötte P92:orna ett Azalea-lag på Karl Johans Torg. MBK hade minst sex, sju snygga anfall och gjorde bland annat ett mål där bollen snabbt gick på ett tillslag mellan fyra spelare innan den hamnade i mål.

Men på andra sidan rasade baklängesmålen in. Målvakterna räddade faktiskt åtskilliga skott men alla returer gick in. Totalras, alltså, och till slut blev det 3-24 (3-21, säjer nån, men det spelar ju inte så stor roll).

En match ska inte kunna sluta 3-24. 0-24, javisst, eller möjligen 1-24. Ett lag som släpper så många mål, har normalt inget spel framåt.

Men det hade alltså MBK i denna unika match.

(Det här ett bra exempel hur coachning inte bör gå till: när Azalea satte sitt tjugonde mål jublade tränarna och gjorde high-five! Herregud! Vad är det för glädje med en match där ett av lagen gör så många mål?) 

2003 i september:

Jisses vad 92:orna har gått framåt!

Söndagens roligaste fotbollsupplevelse: att få döma våra 92:ors match mot Västra Frölunda på Slottsskogsvallens sjumannaplaner.

Alla vet att Frölunda alltid kommer med välspelande lag. Men den här gången var MBK faktiskt snäppet bättre i en intensiv och tät match mellan två lag som hela tiden bemödade sej att spela fotboll.

En mera underhållande 0-0-match har jag inte sett på länge. Frölunda räddades av sin lille målvakt som klarade massor av frilägen.

Fantastiskt hur detta MBK-gäng gått framåt sen jag såg dem sist! Ett par viktiga spelare saknades, men då tog andra ett desto större ansvar. Aron på backen gjorde till exempel en kanonmatch.

Men mest kommer vi att minnas Hugos superfräcka karusellfint i första halvlek, följd av en perfekt frispelning!

Håkan Sandblad

11 september 2000.

P93 startade 1999 med Esad Acar (som senare kallade sej Esad Resho Dari) som tränare. Året efter tog Johan Olsson, Svante Rudholm ocjh Christer Andersson över (ni ser dem ovanför alla barnen, i nämnd ordning från vänster).

Om en av lagets höjdpunkterna skrev hemsidan så här 3 juni 2003:

P93:orna obesegrade i Dals-Ed

Enligt god MBK-tradition deltog P93:orna i Sommarcupen i Ed. Fem vinster, en oavgjord och seger i B-slutspelet, så kan man kort sammanfatta cuphelgen "på Dal". Vädret var underbart, ressällskap och boende perfekt och resultatet, efter våra mått mätt, helt lysande (fem vinster är fler än vi sammanlagt skrapat i hop tidigare i lagets historia).

Vi inledde med en lite tursam 1-0-seger mot hemmalaget Ed, sedan oavgjort 3-3 mot blivande A-finalisterna Stala, där MBK faktiskt var bästa laget. Gruppspelet avslutades med en övertygande 4-0 seger mot Åsebro. Målskillnad blev avgörande, MBK blev grupptvåa och fick spela B-slutspel. Finalspelet inleddes med en övertygande 4-2 seger i kvartsfinal mot Uddevalla. Semifinalmotståndare var Vänersborg. MBK:arna var väl medvetna om att en seger i denna match innebar en, i alla år hett eftertraktad, POKAL.

Det blev en gastkramande tillställning mot det bästa motståndet vi mötte under denna cup. Men efter flera frilägesräddningar av vår målis och lite tur var ställningen 1-1 vid full tid och 3-1 efter strafflägning. Finalen blev återigen en rysare, seger med 2-1 mot Hjärtum.

Här kan nämnas att i matchens slutskede lyckades en förvirrad undertecknad få till ett byte så endast TVÅ Masthuggare blev kvar på planen, men även denna situation klarade MBK:arna att lösa. Det goda resultatet grundlades med lysande försvarsspel från alla inblandade, ingen nämnd eller glömd, och ett härligt skytte, våra skarpskyttar är inte nådiga mot någon motståndare. Jag kan trots detta inte låta bli att nämna Hanna, lagets tuffaste spelare, för henne är inga motståndare för råa.

Svante Rydholm

2008 tog det slut. I årsberättelsen skrev samme ledare så här:

P92-93

Vi har detta år haft två lag i spel ett, P15 och ett P16, i samarbete med Sandarna.

Träningarna har i huvudsak skötts av Åke Strand.

Lagen har tränat tillsammans och många av spelarna har fått spela i båda lagen eftersom lagen tappade några spelare inför säsongen. Vi har även tagit hjälp av flera av våra duktiga P13-spelare, som alla gjorde bra ifrån sig.

Som tidigare nämnts tappade vi en del tongivande spelare inför säsongen vilket gjorde att lagen fick lite svårt att hänga med i serien, speciellt P16-laget. Men totalt blev det i alla fall 5 vinster och någon oavgjord. Och vi fick flera gånger beröm för vår kämpaglöd och goda humör.

Det här ett utmärkt exempel på hur en god ledare kan se det positiva även när verkligheten varit i knepigaste laget. Tabellraden i P16 Klass 3A blev nämligen

Masthugget/ Sandarna 16 0 0 16 12-71 0.

Och detta trots att laget coachades av masthuggslegenden Åke Strand!

22 augusti 2000 i klubblokalen - P94-laget har just bildats. Åtta förväntansfulla fotbollsspelare och åtta minst lika förhoppningsfulla föräldrar.

Mats Engström och Mikael Westerlind blev de första tränarna, Mikael var med ända till slutet 2005 då laget slogs ihop med P93. De var för få för att kunna fortsätta som eget lag. 93:orna behövde å andra sidan mer folk för att klara övergången till 11-manna.

Men P94 hann spela Gothia Cup 2004 och vinna en match i B-slutspelet!

Lagets lyckligaste ögonblick kom kanske redan första året med matchspel. Så här skrev hemsidan 2 september 2001: 

P94 har redan vunnit sin första pokal

P94-laget bildades för bara ett år sen. Förra helgen kom till klubblokalen med sin första vinnarpokal. Så här berättar en av ledarna i ett mejl:

Masthuggets P94 har tagit hem sin första stora pokal. Utsett till det sportsligaste laget och med tre segrar i fyra matcher blev sjuåringarna det bästa P94-laget i Dalen/KFF Cup förra helgen.

Dalen/KFF Cup, som spelas på Krokslättsvallen, är egentligen en serie

där man inte utser någon segrare. Stora bucklan delas istället ut till det "sportsligaste" laget.

Sportsligt sett hade våra killar inget att skämmas över - de skötte sig exemplariskt. Men även i krass poängberäkning var masthuggskillarna det bästa laget. Segersviten inkluderade en 3-0-seger över hemmalaget

Dalen 1, 2-1 mot Fässberg 2 och en seger mot GAIS med 3-2.

Bara Fässberg 1 kunde i sista matchen rå på MBK och vinna med 3-0, trots en spelmässigt jämn match.

Mikael Westerlind

24 maj 2003 skrev hemsidan så här:

P95 slog Azalea i cupfinal

MBK vann SG-97:s 8-årscup på Sikvallen. Överlägset! Seger i varenda match!

Stellan Petersson rapporterar:

Tävlingen spelades i seriespel. Alla mötte alla. Den sista matchen spelades mot Azalea och blev till en ren final eftersom båda lagen hade full pott så långt. Killarna gjorde här en kanonmatch och lyckades gå ifrån till hela 5-0 innan Azalea på slutet lyckades göra två tröstmål när de fått sätta in en extra spelare.

Den svåraste matchen hade vi annars mot Lindome, vi låg under med 1-2 i andra halvlek innan vi lyckades vända till 3-2. Övriga MBK-resultat: SG-97 6-3, Warta 3-0 och Sandarna 6-2. Full pott och 23-9 i målskillnad.

På bilden ser vi 95-laget efter prisutdelningen med sin allra första

pokal.

(Den glade tränaren är Per Agelii. Och jodå, rapportören är P91-ledaren Stellan Petersson som hade en pojk med även här, Elias precis mitt i bilden nedanför Per.)

P95 var en våra bästa årgångar och samtidigt den konstigaste.

Efter ett par riktigt röriga år efter starten 2001 tog Per Agelii och Esad R. Dari över laget 2003 och mycket snart började det vända uppåt. Det började med cupsegern här ovanför. Under 2004 tillkom Akif Özyildirim och Janne Stigland som tog över det mesta tränaransvaret.

2005 blev ett mycket bra år. 95:orna vann både Sommarcupen i Dals-Ed och Lithells Cup i Grästorp. I övriga cuper gick laget till slutspel varje gång.Och truppen växte till 15-20 spelare.

2006 tillkom Yuksel Görgulu i ledarstaben. Både det året och 2007 var goda år fast utan cupvinster; viktigare var att laget stabíliserades och var väl rustat inför 11-mannaspelet (som för det flesta andra MBK-lag inneburit stora problem).

2008 blev ett riktigt bra år. Så här skrev Per Agelii i årsberättelsen (som innehåller mycket kul P95-material, kolla gärna den!):

Träning ger färdighet: vi vande oss så sakteliga vid de nya avstånden

och de stora ytorna. Och så fick vi också hjälp av Noel Sheehy, vår irländske juniortränare som på ett mycket generöst sätt hjälpte oss med träningen. Grabbarna fick en inblick i ett intressant fotbollstänkande med många övningar runt Noels käpphästar: Communication, Passing and Shielding.

Dessutom fick pojkarna äntligen nytta av all den engelska som de har lärt sig i skolan. Faktum är att de lyssnade så noga att de helt glömde av att prata. Vilket annars (på våra träningar) verkar vara deras absoluta favoritsyssla. Vi vill passa på att tacka Noel för det gångna årets insats och hoppas att vi får lite repetitioner framöver. Thanks!

I seriespelet 2008 deltog P95 med två 11-mannalag! I Gothia Cup gick de som femte MBK-lag till A-slutspel. Om den andra och avgörande matchen i gruppsspelet skrev hemsidan:

På Kviberg låg P95 under 0-1 mot Farsta i paus trots imponerande spel. Man ska ju göra mål också. Så i andra halvlek utnyttjade de nerförsbacken väl och vände helt rättvist med två mål på två minuter av innermittfältarna. 1-1 sköt den ettrige Agge från nära håll, 2-1 satte matchens lirare Mohammed med en mäktig 25-metersfrispark.

Och sen om sista gruppmatchen och om den seger som ledde fram till 1/16-delsfinal (förlust mot storklubben Västerås IK, 0-4):

P95 tog hem gruppen efter ännu en stark vändning, låg under 0-1 i paus mot Surrey Elite 2 som då hade haft nerförsbacke. Men två snabba, imponerande viljemål av Mohammed gav 2-1.

- Förlora mot ett jävla amatörlag, surade den engelske tränaren inför sina spelare efteråt.

Nu vet de att andra än britter kan kämpa som små blå.

Sen väntade Stenungsund, en grupptvåa, i A-slutspelets trettitvåondelsfinal, också det på Kviberg. Tufft i början men en målvakt ingår också i laget, nämligen Emil. Och så kom en målexplosion mot slutet av första halvlek: tre mål på tre minuter!

Kalle satte två av dem varav nr 2 var ett jättelångskott. 3-0 slog Abdoulie in på volley. Efter paus fyllde Mohammed på med en frispark, också den från cirka 25 meter. Slutresultat: 4-1.

2009 blev P95:s sista riktiga år i MBK. Träningen sköttes av Dino Vranjic och Ranjan Lassinantti (en gång i P88). I Gothia Cup hade de extrem otur i lottningen och hamnade i samma grupp som Chiparamba Great Eagles från Zambia och Pequeninos do Jockey från Brasilien. Mot dem var de chanslösa.

Men i seriespelet gick det bra. Med sin fjärdeplats kvalificerade sej rentav förstalaget till Klass 1-spel - det hade bara P84 gjort tidigare i MBK:s historia. Allt var bäddat för några goda år. Truppen var stor med många mycket lovande spelare (Frej Agelii togs t ex ut till distriktslaget 2010), klubben var förstås beredd att satsa på detta framtidslag genom att t ex städsla en utomstående tränare.

Och vad hände?

2010 gick laget än en gång till A-slutspel i Gothia (där det blev förlust mot Täby)  - som Masthugget/Azalea. Ty detta år drev 95-ledarna mot MBK-styrelsens vilja igenom en sammanslagning med Azalea. Trots att Jan Stigland rentav var suppleant i vår styrelse!

Ur MBK:s synpunkt fanns det inga som helst goda skäl för den. Vår 95-trupp var som sagt stor; Azaleas var för liten och då hade ju det rimliga varit att de spelare som vill fortsätta gick över till oss.

En sammanslagning skulle ha kunnat innebära att vi förlorade den Klass 1-plats vi spelat till oss. Här gav visserligen förbundet med sej sen klubbarna överklagat. Istället avstod Stigland & Co, obegripligt nog, frivilligt från Klass 1-spel och satsade dessutom på vad de uppfattade som en mysigare tillvaro på GFF-gården (där Azalea flyttat in).

Under 2011 deltog två 95-lag i seriespel under namnet Azalea/Masthugget! Så snabbt gick det att vända på steken.

2012 hade 95:orna inte längre någon anknytning till MBK.

5 september 2002 togs den här bilden på Klingners när det sprillans nya P96-laget hade sin första träning.

Ledartrio vid starten av Peter Bergqvist, Monica Carlsson och Johan Lindholm. De sista åren, fram till nedläggningen 2007, hette tränarna Gustav Ullman, Tommy Ghose och Peter Lönn.

I januari 2005 skrev hemsidan om ett av 96:ornas lyckligaste ögonblick:

P96:ornas allra första pokal

blev också klubbens första 2005

Sent på kvällen söndag 9 januari kom ett lyckligt mejl från P96-ledaren Monica Carlsson:

"Ibland är det extra kul att se på fotboll. Idag var en sådan dag.

Att spela cup ger ofta ett extra spänningsmoment eftersom det blir så intensivt spel. Mölndalsupens matchspel 4 x 2,5 min gjorde mig lite fundersam till att börja med, men det blev ett effektivt spel.

I den inledande matchens första minuter såg båda lagen lite dimmiga ut, yrvakna efter lång julledighet. Men så kom spelet igång och blev bättre och BÄTTRE. Vad sägs om följande serie: Masthugget-Fässberg 2-0, Askim-Masthugget 0-1, Masthugget-Solängen 4-0.

Vinst i varje match och inga insläppta mål! Ett bättre start på året kan man inte önska sig. Och inte en bättre födelsedagspresent till tränaren Peter, som fyllde år idag.

Spelade gjorde: Karl, Simon, Caprice, Benjamin, Delroy, Joel och Joar.

TACK för god underhållning!"

Johan Lindholm och Monica Carlsson är ledarna på bilden här nedanför.

9 september 2003: första träningen för P97, på Klingners förstås.

Laget fanns 2003-07. Ledare de två första åren var Therese Callenberg, Johan Meuller och Vera Zetterlund, de som är med på bilden här ovan.

I årsberättelsen för 2005 kan vi läsa:

De två ursprungliga ledarna Therese Callenberg och Johan Meuller slutade under året och har ersatts av tre mammor och en pappa: Susanne Sjödin, Johan Leufstadius, Nahid Fard och Ann-Turi Pettersson. 12-15 spelare har under året tränat ute på Klingners, inne i Fjällskolan. Entusiasmen har varit stor även om segrarna blev få.

Lyckan var desto större en kväll i juni. Vi citerar hemsidan:

Äntligen satt den! En rättvis seger för ett hårt kämpande MBK i säsongens sista match. I en rafflande och underhållande match på Klingners spelade Masthuggets 97:or 4-1 mot IFK Hindås. Målskyttar var Love, Hannes (2 st) och Oscar P.

Men 2006 började verksamheten svaja. Det var det vanliga: få spelare, svårt att hitta ledare. 2007 lades P97 ner.

8 september 2004, första träningen på Klingners.

P98 fanns 2004-06.

Ledare de två första åren var Johannes Foufas, Elisabet Lagergréen och Matz Gustafsson. Lite problem kunde man väl se direkt: det var "mellan 12 och 20 barn på träningarna (75% pojkar 25% flickor)".

2006 var Matz G ensam kvar och i årsberättelsen tvingas man skriva:

Vi var med i Mölndalsalliancen och gjorde många bra matcher med blandade

resultat. Vi har haft en kärntrupp på 9 spelare. Vi avslutade säsongen med

att spela Mölndalscupen som var uppskattat av barnen.

Tyvärr har laget upphört från och med 2007 pga ledarbrist.

P98:ornas vårträning på Klingners, 27 april 2005.

Den sedvanliga bilden från första träningen: 5 september 2005 på Klingners.

Enligt årsberättelsen för 2005 var allt till en början frid och fröjd till att börja med Jon Liinason och Jonas Multing som ledare:

Laget startade med bravur - det blev det största till antalet barn räknat för en nybörjargrupp som funnits i klubbens historia!

Vi har haft väldigt mycket skoj på träningarna. Uteträningarna präglades dock efter ett antal gånger av disciplinära problem på grund av det höga barntrycket. Det gjorde att vi delade upp laget i två delar under vintersäsongen med utmärkt resultat.

Men redan 2006 fick laget så stora tränarproblem att det måste läggas ner.

2008, 26 augusti på Klingners.

Andreas Kärrbrink och Håkan Eriksson var med som ledare redan vid denna första träning. 2009 tillkom Mats Laurell och Susanne Weick-Emanuelsson.

2011 spelade P00 sin första Gothia Cup som enda MBK-lag. De hamnade på Heden vilket är en stor ära men också innebär att man får spela i en mycket tuff grupp. I årsberättelsen skrev de själva så här:

"Trots förluster gjorde laget bra ifrån sig vid möten med lag från Marocko och Mexiko. En bister erfarenhet var dock mötet med Boo FF från

Stockholm Ryktet att detta var Sveriges bästa 11-åringar gjorde vårt lag skakigt från start och det blev 20-0 i baken."

Men "till Sanktans höstserie hade våra spelare växt åtskilliga tum mentalt och gick in i matcherna med en inställning vi aldrig fått se tidigare."

Tyvärr måste tränare Andreas (som slitit i hela 6 år) och hans assisterande, fd P88:an Ranjan Lassinantti,  kliva av sina uppdrag. P00 tappade också några spelare och var under en period väldigt skade- och sjukdomsdrabbade.

Lösningen på problemen blev ett samarbete med P01. "Vi hade gemensamma träningar och genomförde Sanktans höstserie, Qviding Cup samt Kongahälla Cup med blandlag P00/P01."

Tidigt 2012 kom den definitiva sammanslagningen. Ledarstaben hämtades från bägge lagen: Josef, Linus, Jesper, Mats och Susanne. Nu fick man en trupp på 17 aktiva som deltog "i Ytterby Cup samt Gothia Cup. Gothia förde inte med sig några segrar men det var ett mycket stolt lag som hade roligt och fick en värdefull erfarenhet. På sensommaren genomförde vi ett tvådagarsläger på Styrsö i fantastiskt väder och med strålande stämning."

2013 deltog laget, som P00, i Sanktans 9-mannaserie. Men ledarna såg att det inte skulle gå att få ihop tillräckligt många spelare till det 11-mannaspel som väntade. Så beslutet blev nedläggning.  

2007, 18 oktober på Klingners.

Anna Wallman fanns med från början som ledare, 2008 tillkom två av våra ungdomsspelare, P90:orna Carl Thorell och Linus Appelgren, som tog hand om själva fotbollen. 2010 kom Josef Åberg istället för Carl. Det året började allt ta lite mera fart. I årsberättelsen berättas så här:

Killarna har mognat riktigt bra spelmässigt och börjat samspela bättre. Året började med Sanktan cup och fortsatte med träningar hela våren och deltagande i Mölndalsalliancen, Tuvecupen och Qviding cup.

Ett par nyförvärv har gjort att vi kunnat delta i alla matcher utan att ta in reserver från andra håll, skönt! Nu är vi tio i laget. Killarna har vant sig även med bortamatcher och det är extra kul att vi fått fixat träningsoveraller till alla, ger go´ lagkänsla.

I september fick killarna sin första skrällseger, 8-1 mot Donsö borta, det satt fint och nära på alla i laget fick göra mål.

2011 var också ett bra år med förre P90:an Jesper Eriksson och Åsa Jönsson som nya i staben. På glädjesidan noterar vi en stark insats i Qviding Cup som "bäddade för en möjlig trevlig avslutning av serien", dessutom ett härligt tvådagars sommarläger på Styrsö.

Men sen räckte tyvärr inte resurserna riktigt till. I början av 2012 slogs P00- och P01-lagen samman.